V:25

Но вот багряною рукою
Заря от утренних долин
Выводит с солнцем за собою
Веселый праздник имянин.
С утра дом Лариных гостями
Весь полон; целыми семьями
Соседи съехались в возках,
В кибитках, в бричках и в санях.
В передней толкотня, тревога;
В гостиной встреча новых лиц,
Лай мосек, чмоканье девиц,
Шум, хохот, давка у порога,
Поклоны, шарканье гостей,
Кормилиц крик и плач детей.
Men se hur gryningsljusets händer
nu färgar varje dalgång skär
och solens strålar budet sänder
att namnsdagsfestens dag är här.
Från morgonstund familjers myller
och grannar, gäster huset fyller
som körts med släd- och vagntransport
av britjka- och kibitka-sort.
De trånga rummen liksom sjuder
av prat med folk man träffat nyss,
av hundars skall, av flickors kyss,
vid tröskelns trängsel skratten ljuder,
man bugar sig åt alla håll,
på ledsna barn har ammor koll.

Pusjkin noterar i en not att de första raderna i denna strof parodierar inledningen till ett ode av Lomonosov:

Заря багряною рукою
От утренних спокойных вод
Выводит солнце за собою
Твоей державы новый год

Britjka och kibitka är två olika sorters vagnar – den senare är även bekant från V:2.

Det här inlägget postades i Kapitel V, Strofer. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *