|
Быть можно дельным человеком И думать о красе ногтей: К чему бесплодно спорить с веком? Обычай деспот меж людей. Второй Чадаев, мой Евгений, Боясь ревнивых осуждений, В своей одежде был педант И то, что мы назвали франт. Он три часа по крайней мере Пред зеркалами проводил И из уборной выходил Подобный ветреной Венере, Когда, надев мужской наряд, Богиня едет в маскарад. |
Man kan en duglig människa vara och ändå göra manikyr: Vad båtar det be tiden fara? Nej, vanan bland oss människor styr. Jevgenij om Tjadajev minner när skräcken för kritiken vinner – och så han klär sig som pedant, så kallad klädsnobb, elegant. Minst trenne timmar han sig speglar, fördriver tiden med sin kam, ur budoiren träder fram: likt en förförisk Venus seglar, närsom gudinnan klädd till man en maskeradbal tar sig an. |
Order ”франт” översätts i Birgegårds rysk-svenska lexikon med ”[kläd]snobb”. Большой толковый словарь русского языка ger i princip samma betydelse, men upplyser också om att ordet har polskt ursprung. Jensen översätter det med ”sprätt”, medan Rytter (norska) skriver ”snobbet”. I O. L. Dolgopolovas rysk-franska lexikon (1960) översätts ”франт” med ”élégant; petit-maître”, vilket har inspirerat min översättning. En konsekvens är att den frankofile läsaren kan rimma raderna sju och åtta med franskt uttal ”pédant – élégant”.
Den kritiske Jensen-läsaren noterar för övrigt i denna strof att han än en gång utan uppenbar orsak tar sig en numeriskt frihet:
Vid spegeln minst i timmar tvenne
han vred och vände sin figur
och gick ur denna procedur
som – Venus Anadyomene
Pusjkins tre timmar har alltså här blivit två, trots att ”trenne” rimligen skulle ha rimmat lika bra. Hur sjutton valde han den här varianten?