Optimering under bivillkor

Jevgenij Onegin bär undertiteln (eller innehållsdeklarationen) ”roman på vers” (роман в стихах). Vad innebär detta för strukturen i Onegin-stroferna?

  1. Pusjkin har skrivit verket på jambisk tetrameter. Det betyder att betoningarna alltid ligger på de jämna stavelserna – andra, fjärde, sjätte, åttonde.
  2. Varje strof har fjorton rader som alltid följer ett och samma rimmönster: AbAbCCddEffEgg.
  3. Rimmen är omväxlande kvinnliga (versalerna i mönstret) och manliga (gemenerna i mönstret). Ett manligt rim rimmar på en sista betonad stavelse (t.ex. man kan), medan ett kvinnligt rim rimmar på både en näst sista betonad stavelse och en sista obetonad (t.ex. kvinna vinna). Ofta är de sista, obetonade, stavelserna i ett kvinnligt rim helt enkelt identiska. Versraderna med  kvinnliga rim har alltid nio stavelser, de med manliga rim åtta.

För att illustrera principerna kan vi åter betrakta första versen i kapitel I, nu med rimmönstret utsatt och betoningarna markerade:

A «Мой дядя самых честных правил, ”Min farbrors hedersgrubblerier,
b Когда не в шутку занемог, har nu förbytts i sjukdom, ve,
A Он уважать себя заставил vinner skälmen sympatier:
b И лучше выдумать не мог. en bättre plan är svår att se.
C Его пример другим наука; Av hans exempel vi ra,
C Но, боже мой, какая скука men Gud tråkigt, min ära,
d С больным сидеть и день и ночь, att sjukling vakta natt som dag,
d Не отходя ни шагу прочь! ej minsta steg är till behag,
E Какое низкое коварство bedrägligt bara omsorg visa:
f Полуживого забавлять, den halvvägs de ra glad
f Ему подушки поправлять, och ta kuddarnarad.
E Печально подносить лекарство, Med sorgsen min hans kur bespisa,
g Вздыхать и думать про себя: en hörbar suck, men inom mig
g Когда же черт возьмет тебя blott tanken: tte fan ta dig!”

Det strikta betoningsmönstret får bland annat effekten att den ryska originaltexten blir lättare att läsa, eftersom även obekanta ord kan betonas rätt.

Varje översatt Onegin-strof måste alltså uppfylla den metrik som de tre villkoren ovan anger. Detta är icke förhandlingsbara bivillkor på översättningen. Därutöver måste de innehållsmässigt, med rimlig precision, ha samma betydelse som originalet. Med tanke på de hårda bivillkoren är det fascinerande att det över huvud taget existerar mer än en enda sådan tillåten lösning (på varje målspråk). Att skapa en egen sådan lösning är än mer fascinerande.

Det här inlägget postades i Övrigt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *