Иль помириться их заставить, Дабы позавтракать втроем, И после тайно обесславить Веселой шуткою, враньем. Sed alia tempora! Удалость (Как сон любви, другая шалость) Проходит с юностью живой. Как я сказал, Зарецкий мой, Под сень черемух и акаций От бурь укрывшись наконец, Живет, как истинный мудрец, Капусту садит, как Гораций, Разводит уток и гусей И учит азбуке детей. |
men övertala dem att backa och äta frukost alla tre, fast bakom deras ryggar snacka, med skämt och skvaller sig bete. Sed alia tempora! De djärva (vars kärleksdrömmar kan fördärva) ska växa upp och tänka om. Zaretskij är en sådan, som nu häggens skugga högt värderar, vid sin akacia är han vis, i skydd från forna stormars kris, och likt Horatius kål planterar; han gäss och ankors foder bär och alfabetet barnen lär. |
Den latinska sentensen betyder ”men nu är det andra tider”.
Quintus Horatius Flaccus var en romersk poet som bland annat prisade det enkla livet på landet.
Hej
Jag heter Lena Hedener och håller på att läsa Eugen Onegin i Jensens översättning 1889.
Har ganska nyligen börjat med det och blev så förvånad när jag upptäcker att någon håller på att översätter den på nytt. Det är ju verkligen glädjande.
Jag kan ingen ryska, har en yngre släkting som fått mig att läsa rysk litteratur nu igen.
Det speciella med min bok är att den är ett original, som vi hittade i min morfars efterlämnade lilla boksamling. Nu kan jag ju faktiskt jämföra Jensen med er nya.
Bästa hälsningar, Lena, pensionerad bibliotekarie
Stort tack för din uppmuntran!
Själv tycker jag mycket om att parallelläsa två eller flera översättningar. Det är en av höjdpunkterna varje gång en strof blir klar – att få se hur vi översättare har lyckats lösa samma problem på (oftast) olika vis. Douglas Hofstadter har argumenterat för att just parallelläsning av flera översättningar kan ge även den som inte behärskar ursprungsspråket en bättre förståelse för originalet: What’s Gained in Translation. Jag instämmer till fullo.