|
Певец Пиров и грусти томной, Когда б еще ты был со мной, Я стал бы просьбою нескромной Тебя тревожить, милый мой: Чтоб на волшебные напевы Переложил ты страстной девы Иноплеменные слова. Где ты? приди: свои права Передаю тебе с поклоном… Но посреди печальных скал, Отвыкнув сердцем от похвал, Один, под финским небосклоном, Он бродит, и душа его Не слышит горя моего. |
Du som om gästabud kan dikta, ack om du ännu var hos mig, då skulle jag helt oblygt rikta en fråga, kära du, till dig: Kan du ta över mina plikter och översätta trolska dikter trots flickans franska uttryckssätt? Var är du? Kom: min upphovsrätt jag med en bugning lämnar över… Men där bland Finlands stock och sten, i norra vinterhimlens sken, en ensamhet hans hjärta söver. Han strövar, döv för min signal; hans själ hör inte mina kval. |
Pusjkin besvär här förgäves Jevgenij Baratynskij, en diktare som vid denna tid vistades i Finland som soldat, att hjälpa honom med ”översättningen” av Tatjanas brev.
Rimmet plikter – dikter delar jag med Rosenberg, men medan jag använder det på raderna fem och sex återfinns det hos honom på raderna ett och tre.