| А может быть и то: поэта Обыкновенный ждал удел. Прошли бы юношества лета: В нем пыл души бы охладел. Во многом он бы изменился, Расстался б с музами, женился, В деревне счастлив и рогат Носил бы стеганый халат; Узнал бы жизнь на самом деле, Подагру б в сорок лет имел, Пил, ел, скучал, толстел, хирел, И наконец в своей постеле Скончался б посреди детей, Плаксивых баб и лекарей. |
Men kanske kunde detta hända: att skaldens lott blev grå och trist. Hans ungdom skulle nått sin ända och glöden skulle dött till sist. Han skulle muserna försaka, förändrats; skulle valt en maka, bedras av henne; lycklig dock han skulle haft varm morgonrock; han skulle lärt sig livets lagar, vid fyrtio skulle han haft gikt, av mat och dryck gått upp i vikt, och skulle slutat sina dagar till sängs där barn och doktor står och tanter gråtande en tår. |
Det visar sig att jag delar rimmet trist/sist med Johansson – men hos honom återfinns det på raderna tio och elva.
Den föregående strofen tecknar en strålande framtid för den stackars Lenskij; ovan beskrivs istället en högst ordinär levnadsbana. Vilket vore mest troligt? Sona Stephan Hoisington argumenterar (i en essä tryckt som inledning till Arndts översättning) för att det är det alldagliga ödet som är det rimligaste:
This prosaic future seems, in fact, more in keeping with Lensky’s character than the lofty fate imagined by the poet-friends. For Lensky is not a gifted poet but a naïve young man who writes derivative verse. His future plans included marriage to a very ordinary young lady, Olga, who undoubtedly would have become the petty tyrant her mother is. Given the “precarious” nature of youthful enthusiasm and the deadening effect of routine, it seems very likely that Lensky would in the end have idled away his life in a quilted dressing gown. Appropriately, the lot Pushkin projects for Lensky is reminiscent of the life of Olga’s father, Dmitri Larin. Even the details are the same: the dressing gown, the idle life, the excessive attention to eating and drinking, the complacency, and the uneventful death (see Chapter II.34–36).