Kategoriarkiv: Kapitel VII

VII:19

Tatjana vemodigt förnimmer
allt det som blicken faller på… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel VII, Strofer | Lämna en kommentar

VII:18

Fast vintrar kunde han dinera
med salig Lenskij, grannen vår… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel VII, Strofer | Lämna en kommentar

VII:17

”Säg, får jag se på herrskapshuset?”
– den frågan ställde Tanja då… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel VII, Strofer | Lämna en kommentar

VII:16

Så börjar hon sitt tvivel hitta:
”Tillbaka eller framåt här… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel VII, Strofer | Lämna en kommentar

VII:15

Man hörde skalbaggarna surra
där ån i skymningen tyst rann… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel VII, Strofer | Lämna en kommentar

VII:14

I ensamheten väcks det tankar:
Var är Onegin någonstans… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel VII, Strofer | Lämna en kommentar

VII:13

Med blicken alltmer dimmig bliven
hon stirrade på deras spår… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel VII, Strofer | Lämna en kommentar

VII:12

Snart hörde ej mer Olga tralla
på Larins släktgård hos sin mor… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel VII, Strofer | Lämna en kommentar

VII:11

Min stackars Lenskij! Grymma öde
att nås av detta svekbesked… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel VII, Strofer | Lämna en kommentar

VII:10

Min stackars Lenskij! Hon förmådde
ej sörja honom länge nog… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel VII, Strofer | Lämna en kommentar