VIII:2

И свет ее с улыбкой встретил;
Успех нас первый окрылил;
Старик Державин нас заметил
И, в гроб сходя, благословил.
Och vingkrönta vi så begav oss
och hela världen mot oss log.
Derzjavin, redan åldrad, gav oss
sin lyckönskning, varpå han dog.

Den här strofen återges oftast i detta ofullständiga skick, även om resterande rader har återfunnits bland Pusjkins handskrifter.

Det här inlägget postades i Kapitel VIII, Strofer. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *