| Но те, которым в дружной встрече Я строфы первые читал… Иных уж нет, а те далече, Как Сади некогда сказал. Без них Онегин дорисован. А та, с которой образован Татьяны милый Идеал… О много, много Рок отъял! Блажен, кто праздник Жизни рано Оставил, не допив до дна Бокала полного вина, Кто не дочел Ее романа И вдруг умел расстаться с ним, Как я с Онегиным моим. |
Av dem som hört de första korta sonetterna i min salong är vissa döda, andra borta, som Sa’di ska ha sagt en gång. Onegin utan dem fick danas. Men hon som i Tatjana anas, kär förebild och ideal… Så mycket, mycket ödet stal! Välsignad den som tidigt lämnar sitt livs fest innan den tar slut, när vinet inte druckits ut, som ej läst klart och plötsligt ämnar slå livets bok ihop som jag från min Onegin skiljs idag. |
| Конец. | Slut. |
Det visar sig att jag delar rimmen korta/borta och ideal/stal med Johansson.
Sa’di-citatet om att vissa är döda och andra är borta (иных уж нет, а те далече) har allmänt tolkats som en referens till de som avrättats eller skickats till Sibirien efter dekabristupproret.
Det är långtifrån säkert att citatet faktiskt kommer från Sa’di. Nabokov gör som vanligt ett digert arbete med att gräva efter varifrån formuleringen kan härröra och listar sida upp och sida ner med snarlika formuleringar i tidens litteratur. Egentligen kommer det nog från den tillägnan som inleder Goethes Faust, argumenterar Jackson, men understryker också att Pusjkins akribi hursomhelst är poetisk, inte akademisk:
Yet Puškin was not in the game of footnotes or attribution, but busy in the workshop of poetry. Instead of signalling Goethe, he covers his tracks by alluding to the distant Sadi as the source of the words, ”Iných už net i te daleče”. With the phrase, ”Kak Sadi nekogda skazal”, Puškin firmly establishes his own rules of his game, one that in this case — whatever the precise origin of the line — is surely purposeful mystification.
Slut? Ja, så slutar berättelsens åttonde kapitel. Det finns dock även ett ofullständigt kapitel om Onegins kringresande mellan duellen och återkomsten. Det var ursprungligen tänkt att ligga mellan kapitlen sju och åtta, men Pusjkin exkluderade det till slut och gav ut det separat. Så än återstår lite översättningsarbete!