|
Сначала все к нему езжали; Но так как с заднего крыльца Обыкновенно подавали Ему донского жеребца, Лишь только вдоль большой дороги Заслышат их домашни дроги, — Поступком оскорбясь таким, Все дружбу прекратили с ним. «Сосед наш неуч; сумасбродит; Он фармазон; он пьет одно Стаканом красное вино; Он дамам к ручке не подходит; Все да да нет; не скажет да-с Иль нет-с». Таков был общий глас. |
I början blev besöken många; var granne ville bli hans gäst. Snart nog så blev de mera vrånga; han höll vid förstubron sin häst, en Donhingst, redo om det hördes på landsvägen en vagn som kördes; den kränkningen fördrog de ej, så grannsämjan sa tack för sig. ”Vår granne är från vettet, fränder, från murarlogen har han lärt att rödvinsglaset hålla kärt, han kysser inte damers händer, han säger aldrig herrn och frun”. Så dömdes han, som bröt tabun. |
Det svenska ordet frimurare (”фармазон” hos Pusjkin ovan, dock numera vanligare ”масон” eller ”франкмасон”) är svårt att få in i den jambiska tetrametern. (På danska går det dock bra: ”Frimurer” hos Rosenberg, liksom på norska: ”frimurar” hos Rytter.) Jag är ganska nöjd med min lösning. Mina svenska översättarkolleger tycks ha gått bet på frimurarreferensen och har istället bägge valt att beskylla Onegin för gudlöshet. Jensen:
En hedning är han, full av hin:
han dricker knappast ett glas vin
Johansson:
tror ej på Gud, han ej ett grand
förstår att kyssa rätt på hand,
Detta kan tyckas lustigt, med tanke på att exempelvis Svenska Frimurare Orden (sic!) för medlemskap kräver ”en kristen bekännelse”.
Vad är de konstiga orden ”да-с” och ”нет-с” som Onegin inte säger? Detta tilläggs-”s” på orden för ”ja” och ”nej” är en förkortning av ”сударь” (eller dess feminina motsvarighet ”сударыня”); ”herre” och är en ålderdomlig tilltalsform. Som Rosenberg noterar i en fotnot: ”Gribojedov gjorde Nar ad denne servile Taleform, og de unge afskaffede den”. På engelska tycks det – till skillnad från i svenskan – finnas en tämligen självklar översättning: ”Sir” används mangrant av Nabokov, Hofstadter, Falen, Deutsch, Arndt och Johnston.
Hej Ulrik,
Det är en enorm hjälp för mig som läser igenom Evgenij Onegin i originalet att ha din översättning till hands, speciellt i fall som med denna strof, som jag tyckte var rätt klurig att dechiffrera! Jag undrar hur man ska tolka följande:
Он фармазон; он пьет одно
Стаканом красное вино;
Som jag förstår det är detta några tätt sammanpackade exempel på Onegins tabubrott, som din strof så elegant slutgiltigt sammanfattar. Jag tolkar det inte som att han har fått lära sig av frimurare att dricka rödvin; utan att det är tre olika saker som åsyftas: 1. Han dricker helt ensam, 2. Han dricker endast rödvin (hänvisar till Nabokovs översättning här), och 3. Han dricker från ett ofint стакан – inte en sofistikerad бокал (c.f. Глава IV, XLVII). Kanske hade man kunnat säga:
”En logemedlem; allena rött
ur bägare han dricker slött”
Verkligen en utmaning att få det på någorlunda korrekt versmått, så eloge till dig som snart är klar med hela boken, jag får huvudvärk av bara två rader! (Såsom det ser ut nu skulle man kanske kunna tolka det jag skrivit som att grannarna tror att han dricker både blod och rödvin, haha, men vem vet, det gick väl rykten om frimurare). Vad skulle du säga, vad tror du om min tolkning, bortsett från det tafatta poetiska försöket?
Stort tack för uppmuntran!
Det är länge sedan jag tänkte noggrant på den här strofen, men jag tror att din analys stämmer och att det är dessa tre saker som åsyftas. För att inskärpa det ofina kärlet kanske din översättning kunde modifieras så här:
En logemedlem; allena rött
ur enkelt glas han dricker slött