| А где, бишь, мой рассказ несвязный? В Одессе пыльной, я сказал. Я б мог сказать: в Одессе грязной — И тут бы, право, не солгал. В году недель пять-шесть Одесса, По воле бурного Зевеса, Потоплена, запружена, В густой грязи погружена. Все домы на аршин загрязнут, Лишь на ходулях пешеход По улице дерзает вброд; Кареты, люди тонут, вязнут, И в дрожках вол, рога склоня, Сменяет хилого коня. |
Vad höll jag på att formulera? Var var jag? Jo, Odessas damm. Jag kunde sagt Odessas lera. En lögn? Nej, sanning som ska fram. Vart år sker fem-sex veckors stormar när Zeus emot Odessa gormar så staden ner i leran sänks och trots fördämningarna dränks. Arsjinhögt blir så husen stänkta, man måste vada när man går såvitt man ej på styltor står så folk och vagnar står där sänkta. Med fällda horn drar oxen bäst som ersättning för droskans häst. |
En arsjin är ett gammalt ryskt längdmått.
Det visar sig att jag nästan delar rimmet sänks/dränks med Johansson, som har dränkt/sänkt.