|
Я жил тогда в Одессе пыльной… Там долго ясны небеса, Там хлопотливо торг обильный Свои подъемлет паруса; Там все Европой дышит, веет, Все блещет югом и пестреет Разнообразностью живой. Язык Италии златой Звучит по улице веселой, Где ходит гордый славянин, Француз, испанец, армянин, И грек, и молдаван тяжелый, И сын египетской земли, Корсар в отставке, Морали. |
Odessa var mitt hem och plågat av damm, men sikten där är god. Av köpenskap är stället rågat som sätter segel i var bod. Europa andas där och rör sig och allt får sydländsk glans och gör sig så bra i detta potpurri. Ett italienskt ord far förbi som guld för den som dit beger sig, en stolt slav med fransosen går, spanjoren och moldaven står, armeniern och greken ser sig omkring och moren Ali är pirat fast numer pensionär. |
Den multinationella handelsstaden och kulturella smältdegeln Odessa står på Unescos världsarvslista, men är ständigt hotat av kriget.
Formuleringen Там хлопотливо торг обильный liknar beskrivningen från resans nionde strof av Makarjev-marknaden: Макарьев суетно хлопочет, Кипит обилием своим.