Поедем. — Поскакали други, Явились; им расточены Порой тяжелые услуги Гостеприимной старины. Обряд известный угощенья: Несут на блюдечках варенья, На столик ставят вощаной Кувшин с брусничною водой, В деревне день есть цепь обеда. Поджавши руки, у дверей Сбежались девушки скорей Взглянуть на нового соседа, И на дворе толпа людей Критиковала их коней. |
Iväg! — De styrde så sin kosa, trakterades med välbehag, ty sina gäster ska man rosa, så lyder traditionens lag, med närmast rituella rätter: man frambär sylt på små assietter, på bordet med dess duk av vax står lingonbrygden framme strax. Med knäppta händer sprang var flicka förväntansfull mot dörren ut (på landet äts det utan slut!) att på den nye grannen blicka och utanför en folkhop dryg åt deras hästar gav betyg. |
De sista sex raderna i den här strofen saknas i många utgåvor, såväl på ryska som i översättning. Den version som jag här har översatt finns bland Pusjkins manuskript, men är alltså inte nödvändigtvis kanonisk.
Rimmet rätter/assietter delar jag med Johansson. Assietter förekommer även i Hofstadters översättning av strofen (”Assiettes were served with jams crammed on them”), där för övrigt varje rad inleds med bokstaven ”A”.
Exakt vad som avses med ”брусничная вода” – ordagrant ”lingonvatten” – är lite oklart för mig. Johansson kallar det ”lingonbrus”, Jensen ”ett slags hemgjordt lingonvin”, hos Rosenberg finns ”en Krukke Saft Af Tyttebær med Læskekraft” och hos Rytter hittar vi snarlikt ”ei krus med saft av tytebær”. På engelska finner vi naturligtvis Nabokovs ordagranna ”jug of lingonberry water” och Falens ”drink of lingonberry flavour”, men även Arndts ”Bilberry water jug” och Johnstons ”jug of bilberry wine”. Engelskans bilberry kan enligt Wikipedia syfta på alla de 450 arterna i blåbärssläktet (Vaccinium), men avser vanligen blåbär. På franska har vi Legras ”eau d’airelle” och Markowicz nästan identiska ”eau d’airelles bien sucrée”. Vill man vara petig så täcker ordet airelle precis som på engelska i princip hela blåbärssläktet, men eftersom lingon heter airelle rouge får man anta att associationerna går till det röda snarare än det blå bäret. I Pavić serbiska översättning har dock (såvitt jag förstår) lingonen helt bytts mot blåbär i formuleringen ”крчаг боровњаче”. På tjeckiska följer Dvořák originalet ordagrant med ”brusinkové vody” (notera metatesen i förhållande till ryskan). Nekrasovs esperanto-version, slutligen, är värd att citera i sin helhet (raderna sju och åtta):
Kaj sur tablet’ aperas tuj
Kun vakcinia akvo uj’.
Vakcinio är tydligen blåbärssläktet i dess helhet.