Сомненья нет: увы! Евгений В Татьяну как дитя влюблен; В тоске любовных помышлений И день и ночь проводит он. Ума не внемля строгим пеням, К ее крыльцу, стеклянным сеням Он подъезжает каждый день; За ней он гонится как тень; Он счастлив, если ей накинет Боа пушистый на плечо, Или коснется горячо Ее руки, или раздвинет Пред нею пестрый полк ливрей, Или платок подымет ей. |
Nu kan man inte längre undra! Jevgenij ägnar dag och natt åt att på barnsligt vis beundra Tatjana, av passion besatt. I trots emot förnuftets anda far han till hennes glasveranda och står där var dag henne bi; tycks hennes skugga vilja bli; blir lycklig om han får drapera en boa över axelband, ja eller röra hennes hand, ja eller tjänstefolk frustrera som står på linje i livré, ja eller blott en näsduk ge. |
-
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
Kategorier
Meta