|
Среди поклонников послушных Других причудниц я видал, Самолюбиво равнодушных Для вздохов страстных и похвал. И что ж нашел я с изумленьем? Они, суровым поведеньем Пугая робкую любовь, Ее привлечь умели вновь, По крайней мере, сожаленьем, По крайней мере, звук речей Казался иногда нежней, И с легковерным ослепленьем Опять любовник молодой Бежал за милой суетой. |
Som en av dem som lydigt suktar har jag sett kvinnor vimsa runt, beundrarna de självgott tuktar, tar komplimanger blott som strunt. Förvånansvärd dock världen ter sig! Där de som hårt och kallt beter sig, som skrämts så kärleken har flytt förmår dra till sig den på nytt, i alla fall när känslor svallar, i alla fall när fagert tal kan klinga likt en ljuv koral, och unge älskaren de vallar på nytt, förblindad ut på jakt, att fåfängt söka deras prakt. |
Rimmet på raderna sju och åtta liknar Rosenbergs danska version:
Tvang ydmyg Elskov til at fly,
Saa lokked de den selv paany