IV:21

Зато любовь красавиц нежных
Надежней дружбы и родства:
Над нею и средь бурь мятежных
Вы сохраняете права.
Конечно так. Но вихорь моды,
Но своенравие природы,
Но мненья светского поток…
А милый пол, как пух, легок.
К тому ж и мнения супруга
Для добродетельной жены
Всегда почтенны быть должны;
Так ваша верная подруга
Бывает вмиг увлечена:
Любовью шутит сатана.
Så kärlek från en vacker kvinna
är starkare än vän och ätt:
ty den kan stormar övervinna
och så behåller ni er rätt.
Nog är det så. Men modets nycker,
men allt naturen slumpvis tycker,
men allt förståsigpåarvett…
Det täcka könet lättar lätt.
Dessutom ska en ärbar kvinna
sin makes åsikt ta i akt
och akta noga vad han sagt;
så blir hon trogen, er väninna,
och hänförs bort på en minut:
Med kärleksskämt tar Hin tribut.

Efter att Pusjkin har dömt ut vänner och släktingar som opålitliga är det nu kvinnan som får en släng av sleven.

Det visar sig att jag delar inte mindre än två rim med Johansson: ätt/rätt (som är ganska rättframma översättningar av родства/права) och nycker/tycker (där vi uppenbarligen bägge har bedömt att accentskillnaden är acceptabel).

Det här inlägget postades i Kapitel IV, Strofer. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *