Kategoriarkiv: Kapitel II

II:20

Han älskade på just det sättet
som nu är mest ett minne blott… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel II, Strofer | Lämna en kommentar

II:19

En ung mans alla eldfängdheter
försvårar det, att hålla tätt… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel II, Strofer | Lämna en kommentar

II:18

Vi kring förnuftets fana flockas
när vi nått ålderns lugna höst… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel II, Strofer | Lämna en kommentar

II:17

Men mina eremiters sinnen
var fyllda mest av känslans pli… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel II, Strofer | Lämna en kommentar

II:16

Det föddes ständigt diskussioner
om allt de ännu ej förstått… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel II, Strofer | Lämna en kommentar

II:15

Han log och hörde Lenskij orda.
Poetens tal som glödde hett… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel II, Strofer | Lämna en kommentar

II:14

Så’n vänskap ger vi ej till andra.
När vi bak fördomarna sett… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel II, Strofer | Lämna en kommentar

II:13

Men Lenskij ville inte häcka,
ej genast knyta hymens band… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel II, Strofer | 2 kommentarer

II:12

Den fagre Lenskij, stadd vid kassa,
sågs allmänt som ett gott parti… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel II, Strofer | Lämna en kommentar

II:11

Jevgenij blott i denna håla
förmådde skatta hans talang… Fortsätt läsa

Publicerat i Kapitel II, Strofer | Lämna en kommentar