I:24

Янтарь на трубках Цареграда,
Фарфор и бронза на столе,
И, чувств изнеженных отрада,
Духи в граненом хрустале;
Гребенки, пилочки стальные,
Прямые ножницы, кривые
И щетки тридцати родов
И для ногтей и для зубов.
Руссо (замечу мимоходом)
Не мог понять, как важный Грим
Смел чистить ногти перед ним,
Красноречивым сумасбродом.
Защитник вольности и прав
В сем случае совсем неправ.
Av bysansbärnsten pipor lyser,
porslin och brons uppå vart bord,
parfym så man av väldoft ryser
uti kristallglas – en hel hord.
En fil, en kam om håret slokar,
båd’ raka saxar och med krokar,
och borstar utav tretti’ slag
för naglars, tänders välbehag.
Rousseau (en not blott, här i boken)
en mallig Grimm ej alls förstod
som vårda’ naglar där han stod
inför retorikern och token.
Hans frihetskamp kom oss till del –
i detta tog han ändock fel.

Kärt barn har många namn: Bysans, Konstantinopel, Östrom, Istanbul, Miklagård. Så ock på ryska, där ännu en sydslavism kan anas i Pusjkins bruk av namnet ”Цареград”. Ryska Wikipedia konstaterar att namnet lever kvar hos sydslaverna, och mycket riktigt: Jämförande ordbok från serbiska, kroatiska och bosniska till svenska (Dahl & Gustafsson, 2001) bekräftar bruket av ”Carigrad” (skrivet med latinska bokstäver), dock med en notering om att termen är historisk.

Det här inlägget postades i Kapitel I, Strofer. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *