I:25

Быть можно дельным человеком
И думать о красе ногтей:
К чему бесплодно спорить с веком?
Обычай деспот меж людей.
Второй Чадаев, мой Евгений,
Боясь ревнивых осуждений,
В своей одежде был педант
И то, что мы назвали франт.
Он три часа по крайней мере
Пред зеркалами проводил
И из уборной выходил
Подобный ветреной Венере,
Когда, надев мужской наряд,
Богиня едет в маскарад.
Man kan en duglig människa vara
och ändå göra manikyr:
Vad båtar det be tiden fara?
Nej, vanan bland oss människor styr.
Jevgenij om Tjadajev minner
när skräcken för kritiken vinner –
och så han klär sig som pedant,
så kallad klädsnobb, elegant.
Minst trenne timmar han sig speglar,
fördriver tiden med sin kam,
ur budoiren träder fram:
likt en förförisk Venus seglar,
närsom gudinnan klädd till man
en maskeradbal tar sig an.

Order ”франт” översätts i Birgegårds rysk-svenska lexikon med ”[kläd]snobb”. Большой толковый словарь русского языка ger i princip samma betydelse, men upplyser också om att ordet har polskt ursprung. Jensen översätter det med ”sprätt”, medan Rytter (norska) skriver ”snobbet”. I O. L. Dolgopolovas rysk-franska lexikon (1960) översätts ”франт” med ”élégant; petit-maître”, vilket har inspirerat min översättning. En konsekvens är att den frankofile läsaren kan rimma raderna sju och åtta med franskt uttal ”pédant – élégant”.

Den kritiske Jensen-läsaren noterar för övrigt i denna strof att han än en gång utan uppenbar orsak tar sig en numeriskt frihet:

Vid spegeln minst i timmar tvenne
han vred och vände sin figur
och gick ur denna procedur
som – Venus Anadyomene

Pusjkins tre timmar har alltså här blivit två, trots att ”trenne” rimligen skulle ha rimmat lika bra. Hur sjutton valde han den här varianten?

Det här inlägget postades i Kapitel I, Strofer. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *