| Под ним (как начинает капать Весенний дождь на злак полей) Пастух, плетя свой пестрый лапоть, Поет про волжских рыбарей; И горожанка молодая, В деревне лето провождая, Когда стремглав верхом она Несется по полям одна, Коня пред ним остановляет, Ремянный повод натянув, И, флер от шляпы отвернув, Глазами беглыми читает Простую надпись — и слеза Туманит нежные глаза. |
Därunder (när det börjar rinna ett vårregn över ängens strå) ses herden sina bastskor tvinna till sång om Volgas fiskarskrå. Och sommartid kan unga fröken från stan på ett av lantbesöken, när huvudstupa hon till häst på fälten fort far fram som bäst, inför den stanna till och rasta; med lädertygeln stramt i hand och floret lyft från hattens band med blicken över skriften hasta: Hon läser stenens minnesdikt och tårar skymmer hennes sikt. |
-
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
Kategorier
Meta