Здесь с ним обедывал зимою Покойный Ленский, наш сосед. Сюда пожалуйте, за мною. Вот это барский кабинет; Здесь почивал он, кофей кушал, Приказчика доклады слушал И книжку поутру читал… И старый барин здесь живал; Со мной, бывало, в воскресенье, Здесь под окном, надев очки, Играть изволил в дурачки. Дай бог душе его спасенье, А косточкам его покой В могиле, в мать-земле сырой!» |
Fast vintrar kunde han dinera med salig Lenskij, grannen vår. Följ med! Här borta ser ni mera! Mot arbetsrummet nu vi går; här sov han, njöt av kaffesorter, tog mot förvaltarens rapporter och läste arla helst en rad… Fast gamle herrn på sin tid bad mig att durak med honom spela när han med brillor på satt här var söndag under fönstret där. Må själen hans Guds nåd nu dela och hoppas att hans ben får ro i moder jords rätt råa bo!” |
Durak (dummern) är ett ryskt kortspel. Hos såväl Jensen som Johansson har det efterliknats med svälta räv.
Strofen använder anaforen здесь (fyra gånger plus en femte på sista raden i förra strofen) – jag speglar detta någorlunda med tre ”här” (plus ett i förra strofen).