Чужие и свои победы, Надежды, шалости, мечты. Текут невинные беседы С прикрасой легкой клеветы. Потом, в отплату лепетанья, Ее сердечного признанья Умильно требуют оне. Но Таня, точно как во сне, Их речи слышит без участья, Не понимает ничего, И тайну сердца своего, Заветный клад и слез и счастья, Хранит безмолвно между тем И им не делится ни с кем. |
om andras och om egna segrar, om bus, om drömmar och om hopp. Ibland en aning skvaller stegrar det oskyldiga talets lopp. I gengäld, när de slutat prata, så börjar de på henne tjata att bikta allt som hjärtat gömt. Men Tanja, liksom om hon drömt, hör passiv hur de andra låter men fattar inte minsta skvatt, bevarar så sitt hjärtas skatt; åt vad hon gläds, åt vad hon gråter det delar hon ej med sig av; hon tiger still, trots deras krav. |
-
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
Kategorier
Meta