| Ужель загадку разрешила? Ужели слово найдено? Часы бегут; она забыла, Что дома ждут ее давно, Где собралися два соседа И где об ней идет беседа. — Как быть? Татьяна не дитя, — Старушка молвила кряхтя. — Ведь Олинька ее моложе. Пристроить девушку, ей-ей, Пора; а что мне делать с ней? Всем наотрез одно и то же: Нейду. И всё грустит она Да бродит по лесам одна. — |
Men har hon gåtans lösning funnit? Men har hon lösenordet knäckt? Och tiden, den har bara runnit; hon måste skynda hem direkt! Två grannar väntar där och gnatar när de som bäst om henne pratar: ”Tatjana är ju vuxen nu”, sa frun till sina grannar tu. ”Det är ju hon som är den äldre, men Olinka, hon har stått brud, fast när Tatjana får ett bud så avvisar hon alltid hellre än säger ja. Så går hon ut till skogs och grubblar utan slut.” |
Det visar sig att Jensens första rim är finna/förrinna; snarlikt mitt, men annat tempus. Johansson har istället funnit/hunnit; snarlikt på ett annat vis.
Pusjkin skulle ha gillat ”lösenordet”, tror jag, med tanke på hans dragning till moderna ord och uttryck.
Förresten, det är ju den 6 juni idag: grattis!