III:38

И между тем душа в ней ныла,
И слез был полон томный взор.
Вдруг топот!.. кровь ее застыла.
Вот ближе! скачут… и на двор
Евгений! „Ах!“ – и легче тени
Татьяна прыг в другие сени,
С крыльца на двор, и прямо в сад,
Летит, летит; взглянуть назад
Не смеет; мигом обежала
Куртины, мостики, лужок,
Аллею к озеру, лесок,
Кусты сирен переломала,
По цветникам летя к ручью,
И задыхаясь на скамью
När ångest hon i själen hyser,
när blicken mörkas av en tår:
Det klapprar! Blodet hennes fryser.
Det närmar sig! På tröskeln står
Jevgenij! ”Ack!” Tatjana bävar,
till köksentrén hon skugglikt svävar,
från trappan ut på gårdens grund
hon ser ej bakåt en sekund;
hon flyktar, flyr och tiden flyter,
passerar park, kurtin och bro,
allén till sjön och lundens ro,
syrenbuskagets kvistar bryter,
hon flyger längs med åns rabatt,
på bänken andas hon ifatt

En kurtin (куртина, från italienskans cortina) är en form av befästningslinje som i trädgårdssammanhang nog används i överförd bemärkelse. Nabokovs användning av den engelska termen platband antyder att det rör sig om någon form av blomrabatt.

Det här inlägget postades i Kapitel III, Strofer. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *