VII:51

Ее привозят и в Собранье.
Там теснота, волненье, жар,
Музыки грохот, свеч блистанье,
Мельканье, вихорь быстрых пар,
Красавиц легкие уборы,
Людьми пестреющие хоры,
Невест обширный полукруг,
Всё чувства поражает вдруг.
Здесь кажут франты записные
Свое нахальство, свой жилет
И невнимательный лорнет.
Сюда гусары отпускные
Спешат явиться, прогреметь,
Блеснуть, пленить и улететь.
Till trängsel, rörelse och hetta
på Adelsklubben förs hon sen.
I dansens dån tycks paren lätta,
de skymtas blott i ljusens sken,
de skönas dräkter verkar flyta,
folk trängs på balustradens yta
och möer står i öppen ring:
på en gång erfar man allting.
Här hör man jämt provokationer
från snobbarna som i sin väst
lornjetten nonchalant har fäst.
Hit skyndar sig vid permissioner
husarerna, en bullrig sort;
poserar, fängslar, flyger bort.

Strofen beskriver det moskovitiska adelsståndets klubbhus, vilket under sovjettiden omvandlades till Fackföreningarnas hus.

Det här inlägget postades i Kapitel VII, Strofer. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *