|
Шум, хохот, беготня, поклоны, Галоп, мазурка, вальс… Меж тем, Между двух теток, у колоны, Не замечаема никем, Татьяна смотрит и не видит, Волненье света ненавидит; Ей душно здесь… она мечтой Стремится к жизни полевой, В деревню, к бедным поселянам, В уединенный уголок, Где льется светлый ручеек, К своим цветам, к своим романам И в сумрак липовых аллей, Туда, где он являлся ей. |
Folk väsnas, skrattar, bugar, jäktar i sin galopp, mazurka, vals… Emellan mostrarna försmäktar Tatjana och ser inte alls vad hon från sin arkad betraktar, blott societén som hon föraktar; hon kvävs… men har det bättre ställt i drömmen om sitt liv bland fält, om byn, dess fattiga befolkning, om avskildheten i sin vrå, om porlandet ifrån en å, om blommor, om romaners tolkning; om kvällsljus i den lindallé där hon en gång fick honom se. |
Det visar sig att jag delar rimmet allé/se med Jensen.