Författararkiv: Ulrik Franke

Бывало, льстивый голос светаВ нем злую храбрость выхвалял:Он, правда, в туз из пистолетаВ пяти саженях попадал,И то сказать, что и в сраженьеРаз в настоящем упоеньеОн отличился, смело в грязьС коня калмыцкого свалясь,Как зюзя пьяный, и французамДостался в плен: драгой залог!Новейший … Läs mer →

Berättelsen nu framåt tittar,
den på en ny person beror… Läs mer →

Att han dök upp och vart det ledde,
hans ack så korta ömma blick… Läs mer →

Allt lugnar sig: nu ska man sova,
Från tunga paret Pustjakov… Läs mer →

Men nej. Men nej? Ska Olga dilla?
Mej, hon har dansen lovat bort… Läs mer →

Kusin Bujanov, oförvägen,
för systrarna till hjälten vår… Läs mer →

Mazurkan har nu börjat ljuda.
Ja förr, så fort mazurkan lät… Läs mer →

Rätt enformigt, ibland från vettet;
så ungdomsliv sig ofta ter… Läs mer →

I bokens början jag försökte
att skildra på Albanis sätt… Läs mer →